Kroppen stoppade inte vid feber utan fortsatte, hela natten och dagen har både jag och Dan fått tampas med magsjukan från helvetet. Har nog aldrig haft så här allvarlig magsjuka. Det hela börjar med att jag springer på toa, det måste ha tagit flera minuter för mig att ta mig ut då jag ständigt var på gränsen till att svimma av. tillslut lyckas jag öppna dörren och Dan hjälper mig tillbaka till sängen. Endast några minuter senare är det Dans tur och jag hör en stor duns. Han lyckas ta sig ut och jag får reda på att han svimmat och slått i huvudet, som tur var kände han att det var på gång så fallet blev inte så högt när han försökte lägga sig ner. Och så här har natten fortsatt, nästan varje toalettbesök slutar i kallsvettningar och nästan avsvimningar. Som tur är har i alla fall min feber sjunkit och den är nu bara låg. Eftersom vi inte fick någon sömn inatt har dagen tillbringats i sängen halvt sovande. Båda mår nu efter omständigheterna okej när vi ligger stilla, men så fort vi rör oss kommer huvudvärk, magsmärtor, orkeslöshet och svimningskänslor. Vi är kraftigt dehydrerade men vi har vid olika tillfällen lyckats ta oss till den närliggande shoppen för att handla extra vatten och salta chips och kex. Förhoppningsvis är det värsta över och vi kommer sakta men säkert att må bättre och bättre. Det är otroligt hur tagen man kan bli och jag är så tacksam för att ha Dan vid min sida för hur dåligt han än mått själv så har han även tagit hand om mig, sprungit till affären för min skull med mera. Ett stort 💜 till honom!