En ren tillfällighet

Tidsinställt inlägg som är inlagt i efterhand på rätt datum

Nästan varje dag sedan vi kom hit har vi försökt gå upp klockan 8 för att bli kvitt från jetlaggen och få ut så mycket som möjligt av dagarna och såvar även fallet denna dag. Klockan ringde men inte klev vi upp inte. 10 var klockan när vi äntligen tog oss ur sängen. Vi tog mopeden och körde till en ny strand vi läst om på nätet; Suluban beach. Vi kom fram och hittade en liten stad uppbyggd längs klippväggen med restaurangen som blickade ut över havet och de gigantiska vågorna där mängder av surfare vistades samt av olika surfshopar. Det var många många trappsteg ner och tillslut kom vi ner i en liten grotta eller rättare sagt mellan två stora klippor. Det var en mini mini strand och vattnet forsade in med enorm kraft. Klipporna var dessutom så stora att det inte kom in så mycket ljus. Än en gång tänkte vi; är det här allt? Visst var det en mysig liten stad för surfare men vart var den där fantastiska orörda stranden som vi hade läst om? Det var dock väldigt mäktigt att stå där nere så efter att ha tagit några bilder bestämde vi oss för att gå tillbaka och åka till en strand närmare oss. Vi klädde på oss kläderna igen och var på väg tillbaka när en man kom fram och bad oss och några andra att följa med. Det enda jag hörde var något med ”big”, han pekade in mot en ännu mindre grotta och först trodde jag att det bara skulle vara en bättre utsikt mot havet där. Men vi valde att följa med honom och pekade mot en liten strandremsa man skumtade bakom en klippa. Han stannade oss och väntade ut vågorna, plötsligt skrek han Go Go Go och vi skyndade oss förbi klippan innan vågorna kom tillbaka mot klippväggen igen. Framför oss bredde sig en otroligt mysig och vacker strandremsa som vi dessutom tillsammans med några andra var först att besöka.

 

Här stannade vi och njöt av sol och bad, gick lite upptäcksfärd bland grottorna och en annan liten strand vi upptäckte när vattnet sjänk tillbaka. Tyvärr kunde vi inte stanna längre men tur var kanske det för ju längre tiden gick desto fler turister hittade fram till vår lilla gömma. Vi tog mopeden och åkte för att lämna tillbaka den efter ett tappert försök att hitta solkräm till mig. Vi fick åka en bra bit och när vi lämnade ifrån oss mopeden var tanken i princip tom. Det var med nöd och näppe vi hade klarat oss tillbaka utan soppatorsk.

 

Vi tog sedan vårt pick och pack och gick ner till Padang padang beach, stranden som ligger i närheten av hotellet och stannade där resten av eftermiddagen och kvällen. Det kom ett gäng killar som satte sig och spelade lite gitarr i närheten av oss, vi kollade på ett brudpar som tog bröllopsbilder, solen som gick ned och bara njöt av omgivningen. Vi såg även två små underbart söta valpar som busade runt på stranden, när jag såg dessa kunde jag inte undgå att skänka en tanke till fina Ludde och klumpen i halsen och tårarna i ögonen kom tillbaka. Men tillslut lyckades jag skjuta undan tankarna och fortsätta njuta av kvällen.

 

Väl hemma bestämde vi oss för att lyxa till det med kvällsmaten, denna veckan har vi i princip bara ätit på små lokala stånd med maträtter, det har varit alltifrån cykelkärror som säljer soppa till små restauranger med plastskynken. Vi har betalat mellan 6-10 kronor per måltid här. Nu gick vi dock till en riktig restaurang som skulle vara känd för sin BBQ. Där blev det både mat, dricka och efterätt för ca 70 kronor. Ganska mycket för att vara här men det var riktigt vällagad mat och vi kommer att sova som en stock efter detta.

 


Den första lilla stranden vi kom till, fantastiskt vacker men ingen sol eller badmöjlighet r.t. vågorna. Strax efter att bilden togs blev vi hänvisade till en liten grottöppning till vänster i bild där en stor fin strand uppdagades.


Denna fantastiska natur, man blir aldrig mätt på utsikten

 
En mysig sista kväll i solnedgången vid "vår" strand
Bali | |
#1 - - per :

Häftigt

#2 - - Katarina:

Vi har ju sagt till dig att du inte får följa med främmande män;)

Svar:
Madeleine Stål

Upp