Lets go Giants!

Redan på färjan in mot stadion syns färgerna på långt håll. Människorna runt omrking oss är klädda i supporteraccesoarer från topp till tå, det är hårband, kepsar, baseballjackor/tröjor, strumpor, vantar, filtar, halsdukar, you name it och alla i färgerna svart, vitt och oranget. Festen är igång och alla är på gott humör, ölen flödar och glåporden mot The Dodgers (LA) blir allt fler. SF och LA är sedan tidigare stora rivaliteter och dagens match var extra viktig för LA som vid vinst också skulle få gå vidare till slutspel, SF var redan klar för play off. 
 
Vi närmar oss arenan och förväntningarna stiger, allt fler svart-orangea människor uppenbarar sig men även några blå-vita. Vi går in i arenan och när vi letar efter våra platser börjar the natinal anthem att spelas, det är nu dags för spelet att börja. Innan vi sätter oss köper vi dock varsin drink och varsin keps. Vi måste ju visa vilket lag vi hejar på. 
 
Spelarna går in på planen och vi har riktigt bra platser. Vi sitter snett bakom battern och under den övre läktaren så trots att det är rätt kyligt under kvällen har vi det varmt och skönt där vi sitter. Platserna kunde inte varit bättre och vi har fullgod syn över allt som händer. Även stämningen är på topp och det sjungs ramsor om att krossa LA. Dan förklarar om och om igen spelreglerna och tillslut känns det faktiskt som att jag förstår vad som händer. 
 
Tyvärr går spelet inte lika bra och Giants förlorar stort. Men i och med att detta var min första baseballmatch gjorde det inte så mycket, hela atmosfären gjorde det till en underbar kväll ändå. Väl hemma är vi trötta efter en lång dag så vi stupar direkt ner i sängen. 

 
Min vardag, USA | |
Upp